Sammanfattning

LD
Pam var jätte fin på framridningen, lyssnade för alla mina hjälper, tog stöd på bettet och var mjuk och lugn. Vi red fram en stud i ridhuset med massa andra ponnyer. Gjorde några skänkelvikningar, ökningar och andra lvnigar som skulle göra så att jag värmde upp hela henne och så att hon skulle hoppa bättre. På framhoppningen var hon super. Tog sprången avslappnat och lugnt.

På banan kom vi in, Hon taggade till men var ändå fortsatt lugn. Vi hoppade alla hinder felfritt. Känslan på banan var underbar. Hon var lugn och avslappnad, tog allting med ro. Hennes galopp var jämn och hennes språng var runda och fina. Jag behövde bara sitta där och hålla om. Känndes som vi aldrig gjort någonting annat förut. Måste säga att det kan vara för att det var ganska lågt. Men alla behöver en uppvärmningstävling. 




LC
 Jag fick slänga mig in i lagklassen pga en ryttare som inte ville rida. Jag började rida fram på samma sätt som förut, flytta lite, rida ökade gångarter ssamt minskade och massa mer. Hon lyssnade lika bra här.Jag var dock så yr så jag höll på att svimma och mådde illa, visste inte alls vad jag skulle göra. Ut på framhoppningen. Skrittade ett varv innan jag gav mig på räcket en gång och såklart blev det ett perfekt språng. Samma de två andra. Innan jag var sista start i sävas lag 2. Eller av alla sävas ryttare. Ingen hade tydligen gått nolla, så jag tänkte att det kanske var något klurigt med banan. In på banan, skrittade förbi lite tittiga hinder innan vi satte igång. Exakt samma känsla på Pam, Allting gick exakt lika bra. Nollade enkelt trots att jag mådde så sjukt dåligt.  Pammie är verkligen världens bästa ponny. Att ta sig över allting med mig på ryggen och åååh, hon är så underbar.





Jag red med ca 40 graders feber underdagen men lyckades ändå klara mig felfritt. Jag kan inte mer än tacka min ponny för att hon är så underbar. Hon är värd allt...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0